Soppa 16: Mulligatawnysoppa

Det var länge sedan sist. Det har hunnit bli september och det är nästan tre månader sedan vi flyttade från Hönshuset. Nu när livet kommit in i sina normala gängor igen så tyckte vi att det var dags att laga en ny soppa - nu via telefon. Ja, vi lagar alltså samma soppa men på olika orter. Det är inte det enda som har hänt, vi har också fått förstärkning av Sofia. Idag lagade Ulrika och Sofia soppan tillsammans, med mig på högtalartelefon. Soppan som skulle lagas var indisk-inspirerad med linser och en massa smaker.

Ultuna-gängets soppa

2 msk rapsolja
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
2 starka gröna chilifrukter, urkärnade
2 tsk spiskummin, 1 tsk mald koriander, 1 tsk gurkmeja, 3 krm kanel
1 l grönsaksbuljong
4 dl kokosmjölk
1,5 dl röda linser
2 selleristjälkar
2 morötter
1 äpple
saften av en halv citron
salt och peppar

Första steget när soppan ska kokas är att hacka grönsaker. Lökarna hackas fint, chilin, sellerin, morötterna och äpplet hackas. Stek sedan löken och vitlöken i några minuter. Häll i chilin, kryddorna, buljongen och kokosmjölken. Skölj linserna och häll i när soppan kokat upp. Häll även i selleri, morötter och äpple. Koka tills linserna är mjuka (ca 15min). Häll i citronsaft och salta och peppra efter smak. Servera!

Hur vi gjorde:
Ulrika är av naturen lat och beställde matleverans av saknade ingredienser istället för att cykla ca 15 min i regnet. Selleri, kokosmjölk och chili saknades innan soppan i Ultuna kunde bli verklighet. Soppbudet var dock ordentligt långsam, så Uppsalakockarna fick tjuvstarta. Allt som fanns hemma hackades och sedan fick löken stekas. Kryddorna, förutom chilin, tillsattes och sedan buljongen. En viktig lärdom gjordes också här: skalet runt buljongtärningen sorteras som metall. Dessutom klargjordes att ett välutrustat soppakök innehåller vatten! Imponerande!

Växjö hamnade snabbt på efterkälken, trots att det köket redan införskaffat alla ingredienser. Hmm. Kan ha berott på att jag lagade dubbel sats soppa... När 5 min återstod till familjens ankomst stod det klart att det ändå återstod minst 15 min tills en färdig soppa kunde stå på bordet. Motarbetad av tiden som vanligt alltså! I Ultuna hade dock grönsakerna anlänt och chilin och kokosmjölken kastades snabbt i soppan. Sellerin skulle dock aldrig hinna bli färdigkokt, så den lämnades därhän. I asiatisk anda (eller för att det inte fanns något matbord) dukades det upp med kuddar på golvet och Ultunagänget satte sig till bords. Här bröt vi också tillfälligt telefonkontakten. Låt maten tysta mun!

Det nästan enade Växjöbetyget blev en 3:a, alltså inte så mycket för världen. Endast en hade en annan åsikt, en 6:a. Ultuna-gänget tyckte att soppan blev godare och förtjänade ett högre betyg, nämligen en hel 8:a, eller kanske till och med en 9:a. Den här soppan kommer att lagas igen! Denna oenighet är mycket intressant, antingen skiljer sig våra soppor eller så skiljer sig våra smakpreferenser mycket. Sofia tyckte att soppan var en av de godaste hon har ätit, vilket får mig, Jennie, som är av en helt annan åsikt att undra hur många äckliga soppor hon har ätit

Vem som följt receptet bäst kommer nog alltid vara en fråga som kan diskuteras. Ulrika och Sofia påstod sig ha följt instruktionerna mycket noga och anklagade mig för att ha fuskat. Jag å andra sidan misstänker helt klart dem, speciellt när det slank ur dem att de inte hade i någon selleri...

//Jennie, Ulrika och Sofia