Jordärtskocka smakar ganska likt kronärtskocka, men är betydligt närmare släkt med solrosen. På engelska heter den därför just "sunroot". Det är fint tycker jag. Att tänka på är att dessa små ädla knölar innehåller höga halter inulin. Det är det som ger knölen dess sötma och anses också vara hälsosamt för tarmen. Vissa är dock känsliga för inulin och ett stort intag av denna knöl kan nog ge de flesta både gasbildning och magsmärtor. SÅ även om trädgårdslandet hos dig skulle producera oförståeliga mängder jordärtskockor är det alltså inte en strålande idé att byta ut potatisen mot skockor, som en kompis mamma gjorde en gång. Det gör hon nog aldrig om.
Recept
1/2 gul lök
300 g jordärtskocka
2 dl vitt vin
1/2 hönsbuljongtärning
2 dl vatten
en liten vitlöksklyfta
3 dl grädde
några matskedar smör
peppar
Toppa med knapperstekt bacon.
Hacka den gula löken. Skala jordärtskockan och dela den i små tärningar. Lägg dessa i kallt vatten allt eftersom du skalar och delar, eftersom de annars blir bruna och trista. Bryn löken i smör (rikligt med smör var det hos oss) och tillsätt jordärtskockorna efter en kort stund. När löken blivit mjuk tillsätts buljongtärningen, vatten och vin. Koka tills skockorna är mjuka. Tillsätt en pressad vitlök. Ta allt av värmen och mixa slätt. Tillsätt sedan grädde och låt koka upp. Servera tillsammans med knapperstekta baconbitar.
Vill du ha soppan vegetarisk byter du enkelt ut hönsbuljongen mot grönsaksbuljong och toppar soppan med parmesanchips eller salta krutonger.
Betyg
Soppan fick en riktigt kraftig smak, som i längden nästan blir mäktig. Jag har inte alls svårt att förstå att soppan ofta serveras som förrätt eller tilltugg. (Jag fick den t.ex. serverad i ett litet glas under ett mingel i Uppsala slott). Vi åt den som en ganska stor förrätt och då räckte den till 3 personer. Min mamma vill ge den en 8a eller kanske t.o.m. en 9a, men jag känner att en 8 nog får vara nog. (Eller en stark 7a)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar